Efter en särskilt skräpig promenad bestämde sig Calle, 4 år, och hans mamma Maria för att starta initiativet och Facebookgruppen ”Plockenader i Jokkmokks kommun”. Sedan juni 2020 är närmare 200 personer i kommunen engagerade i gruppen – och många tar också med barnen och plockar skräp. Här berättar Maria om skräpplockarrörelsen som hon och Calle startat.
Calle och jag plockar ofta skräp men detta var en särskilt skräpig promenad och Calle frågade varför människor slänger skräp och vad vi kan göra för att skydda naturen och djuren, något som vi ofta pratar om. Vi kom överens om att vi behöver bli fler som samarbetar kring detta. Vi startade gruppen ”Plockenader i Jokkmokks kommun”. En plockenad är en promenad där man plockar skräp. Du kan plocka var, när och hur du vill. Vissa springer på sina rundor, andra rider, skidar eller åker skridskor. Vissa föredrar sällskap och vissa går själva. Vi har även turen att våra lokala företagare vill stötta detta viktiga arbete genom att sponsra gruppen med fina gåvor, som vi lottar ut en gång i månaden bland de som har plockat och delat inlägg i facebook-gruppen. De som inte har facebook får ringa mig och meddela att de plockar eller skriva upp sig på listor som hänger på olika platser i kommunen.
Sedan starten i juni 2020 har det plockats oerhört mycket skräp i vår kommun. Folk har fyllt sopsäckar och hela släpvagnar för att sedan fraktat stora lass med skräp till ÅVC för återvinning. Vi har fått rapporter från flera olika håll om att människor uppmärksammat att det har blivit renare runt om i kommunen. Men vi kan inte slappna av, för det fylls tyvärr på, vilket vi märker under våra dagliga hundplockenader. Men totalt sett så ser vi markant skillnad. Tack vare Gatukontoret och ÅVC Jokkmokk som arbetar hårt och målmedvetet för att minska nedskräpningen så har vi kommit en bra bit på vägen med att förändra attityderna kring detta och därigenom minskas nedskräpningen. Dessutom finns det en hel del människor som plockar i det tysta, som inte är medlemmar i gruppen och som har gjort det i många år. Alla inblandade är planetskötare och vardagshjältar! Jag vill också särskilt tacka ÅVC som bidragit med ”plockenad-kit” i form av reflexvästar, soppåsar och käppar från gatukontoret. De har även lovat oss att ta hand om stort och svårhanterligt skräp som vi i gruppen hittar.
Det finns många goda anledningar till att inte skräpa ner men de fyra viktigaste är enligt Maria:
1. Skräpet skadar djuren.
Aliminiumburkar som hamnar på åkrar strimlas sönder vid skörden, hamnar sedan i fodret och kan skada kor allvarligt. Glassplitter skadar både vilda och tama djur. Plast som hamnar i vattendrag och hav orsakar stort lidande då djuren tror att plasten är mat, tänk bara på alla djur som simmar runt med magarna fulla av plast och som sedan svälter ihjäl, eller alla de som trasslar in sig i plasten. I våra hav flyter det runt mer än 150 miljoner ton plast och en del forskare varnar för att det år 2050 kommer att finnas mer plast än fisk i våra hav och att 99% av alla sjöfåglar kommer att ha ätit plast. (källa: Håll Sverige rent).
2. Skräpet skadar naturen.
Ta fimpen som exempel, enligt Håll Sverige rent slängs det ca 1 miljard fimpar på gator och torg i Sverige varje år. Snus kommer på andra plats i nedskräpningsstatistiken. Fimparna slinker lätt ner i dagvattenbrunnar och vidare ut i havet. Cigarettfiltret är gjort av en slags plast där tobakens farliga ämnen fastnar – bland annat kadium som även finns i snus och batterier – och som är farligt för naturen. Plasten bryts inte ner i naturen, och den innehåller dessutom farliga kemikalier som sönderdelas till mikroplast – som kanske aldrig försvinner. Glas har en nedbrytningstid på 1 miljon år och en ölburk kan ta upp till 500 år på sig att brytas ner, för att nämna några exempel.
3. Skräp leder till otrygghet.
Skräp föder mer skräp och som sedan följs av skadegörelse och klotter. Allt detta leder till otrygghet, enligt flera studier. Människor uppfattar det som ok att slänga skräp på en redan nedskräpad plats, ta bara ”soptippen” som upptäcktes vid Vaimat och som ÅVC gjorde ett hästjobb med att röja upp. Det är skattebetalarna som får betala för detta.
4. Skräpet kostar pengar.
Sveriges kommuner betalar mer än 2 miljarder kronor per år för att städa upp skräp som hamnat på fel plats. Magnus Vannar på ÅVC Jokkmokk berättade i en intervju att en av skräpsaneringarna här i kommunen kostade 200 000 kr, då de bland annat var tvungna att ta in maskiner. Vi kan spara mycket pengar; dels genom att kostnaden för att plocka skräpet minskar men framförallt så sparas kostnaden för allt material som kan återvinnas och bli till nya saker – istället för skräp. Sedan tillkommer alla kostnader som man kanske inte tänker på: kostnader för skadegörelse, otrygghet och skador på djur och natur.
Vi ville starta en motreaktion mot all uppgivenhet gällande klimatet, miljön och framtiden. Genom att plocka skräp så blir vi mer uppmärksamma på naturen och intresset att värna den ökar per automatik. Vi blir handlingskraftiga planetskötare istället för inaktiva dysterkvistar! Vi är noga med att inte se det som att vi plockar upp efter andra – det är dränerande och negativt. Istället ser vi det som att vi avlastar och hjälper naturen för varje skräp vi avlägsnar. Det är givande och positivt – vilket gör att vi orkar fortsätta med detta arbete kontinuerligt.
Vi är tacksamma och glada för alla som plockar. Medlemsantalet i gruppen har ökat snabbt, nu är vi närmare 200 personer i gruppen plus alla barn som följer med sina föräldrar och plockar (men som inte har facebook).
Event som vi har genomfört är ju dels när ni i GRUDE-projektet bjöd in oss att vara med under Framtidsveckan (ett event som gick av stapeln v.40 2020). Vi blev kontaktade av Rickard Mattsson och Ida Jansson som ville samarbeta – därigenom arrangerades en gemensam plockenad i Jokkmokk med projektet Friskvård och föreningsliv i samarbete med Lapplands lärcentra och Naturskyddsföreningen. Calle och jag blev även inbjudna till Vuollerimskolan för att prata om skräpets konsekvenser och efter det plockade hela skolan massor med skräp under Framtidsveckan (v.40)!
Vill man starta något liknande som plockenadgruppen i sin egen kommun eller by så är det lätt att skapa en grupp på facebook där alla intresserade kan gå med och dela inspiration, goda ideer och olika plockenader. Det är bra om någon håller i trådarna men skräpplockare är engagerade människor som sköter det mesta på egen hand. Liknande initiativ har nyligen startat i Harads, tack vare inspiration från denna grupp och initiativtagaren Karin Sandling.
Maria och Calle välkomnar fler samarbeten, bra ideer och olika initiativ. Tillsammans ska vi se till att uppfylla målet vi satte den första juni 2020; ”Jokkmokk – Sveriges renaste kommun”, säger Maria.
Tack för er tid och ert inspirerande arbete Maria och Calle! Jag hoppas att många fler blir inspirerade av denna text och hakar på.
Bloggpost av
Amanda Mannervik
Strukturum