Lena Viltok bor i Jokkmokk och kommer från en samisk familj som jobbar med duodji (traditionellt samiskt hantverk) och renskötsel men även fiske som försörjning. Traditionellt fiske är ett samiskt levnadsätt som har funnits länge, ett sätt att samla mat men även för ekonomi. ”Det är en familjeverksamhet där vi arbetar tillsammans. Vi fiskar på ett flertal fjällnära platser, beroende på var renarna är för stunden.”
Man använder små båtar och jobbar med nätfiske. De fiskar för eget behov, för mat till familjen, för att sälja, och förädla som en del av traditionell samisk matkultur.
Arktiskt fiske betyder att fisken hålls naturligt kyld och där det är inte ska vara nödvändigt att ha en frys I närheten. Och när man fiskar röding är man beroende av det kalla vattnet.
Samiskt levnadssätt är naturligt hållbart. ”Den traditionella kunskapen är att vi tar inte mer än vad vi behöver för att vi kommer tillbaka nästkommande år. Vi behöver land och vatten även för framtiden. Våra förfäder överanvände inte markerna och det är gör vi heller inte det. Kommande generationer behöver också mat.”
De är inte länge och fiskar I varje sjö och flyttar naturligt med renen. På det sättet tar de även hand om fiskebeståndet, genom att fiska I olika sjöar.
Det traditionella samiska fisket är inte så vanligt idag som det var tidigare, när Lena växte upp. Men idag är det medvetenhet hög om lokalproducerad mat och hur hälsosam den arktiska fisken är. Hon ser att man även har en hög medvetenhet om fiskar som har levt ett gott naturligt liv, så kallat “glada fiskar”.
För att förädla fisken så saltar Lena den, så som hon lärt sig att man gör enligt tradition. Oftast äter de den så själv, men ibland säljer de även saltad fisk. Och så kan man även röka fisken efter man saltat. Men det mesta av den fisken Lena och hennes familj säljer är färsk.
Det traditionella fisket är beroende av vädret och några av de problem som de möter är klimatförändringarna. I några av sjöarna ökar laxöringen på grund av de trivs I det varmare vattnen. “I en artikel som jag läste, stod det att rödingen kan försvinna och andra arter kommer ta över på grund av att vattnet håller på att bli varmare. Vi kan redan se förändringarna. Det är mer gädda och aborre.”
Lena och hennes familj fiskar även I dämda sjöar, och hon säger att de sjöarna blir större än normalt och har dåliga stränder med stora stenar. Sjöarna blir känsligare för vinden, på grund av storleken och deras onaturliga form. Det flyter ved som förstör näten och båtarna. “Den generation som var före vår var tvungen att vänja sig och så även vi. Det är betydligt mer jobb.”
Det är väldigt få unga personer som fiskar idag I Lenas område. Kanske på grund av att vinsten är inte så stor på grund av de ökade kostnaderna, men även för det är ett hårt jobb.
En direkt effekt blir därmed att traditionell kunskap försvinner mer och mer, så som var man ska fiska, hur man tar hand om fisken och så vidare. Det är även svårt att fiska I områden där det inte finns elektricitet, jobbet blir svårare på en gång. “Vi behöver enkla lösningar eftersom vi flyttar omkring så mycket.”
Så som allt inom samisk traditionell kunskap: Det är lärande genom utförande. ”Du måste vara där. Lära dig platserna där du kan hitta fisken, lära dig fiskarnas beteenden, hur man handskas med båten, hur man ska bete sig I olika väder och så vidare. Du måste uppleva det. Det är svårare idag för att allting förändras. Till exempel är vädret oförusägbart på grund av klimatförändringarna. Vi dokumenterar inte heller riktigt. För att vi har inte en skrivartradition inom det samiska. Man berättar istället.”
“Vi måste förändra hur vi lever, och börja konsumera mindre! Om vi har detta tankesätt: Att vi kommer komma tillbaka och ska kunna använda planeten I framtiden och för kommande generationer, så som man har I det samiska tankesättet, kommer den att fortsätta ge oss tillbaka. Att den ekonomiska vinsten måste vara så lång som möjligt, inte så stor som möjligt, bör vara det viktigaste för oss alla!”
