Grude går med i Nordic Circular Arena: Nätverket bland nätverk

Nordic Circular Arena är en digital plattform som siktar på att bli ”platsen att gå till för allt rörande cirkulär ekonomi i Norden”. Plattformen lanserades den 15 juni och är utvecklad och administrerad av Nordic Circular Hotspot i samarbete med Nordic Innovation. 

Plattformen är baserad på fynd från en intresseundersökning av Nordic Circular Hotspot som genomfördes 2019 och där slutsatsen var ett behov av en plattform i Norden för att:  
– Dela cirkulär innovation, teknologi och affärsidéer 
– Regional kunskapsdelning, och kapacitetsuppbyggnad
– Hitta företag/personer med liknande cirkulära utmaningar som deras egna
– Tvärnordiska affärssamarbeten
– Regionalt politiskt samarbete
– Var du kan finna cirkulära experter

Dessa resultat är använda som grund för utformningen av plattformen. En annan önskan som kom längst med vägen var att inkludera andra nätverk som jobbar med cirkularitet för att möjliggöra ett samlat cirkulärt nätverk. Detta för att verkligen bli en plats för allt rörande cirkulär ekonomi i Norden. GRUDE är ett nätverk som deltagit från tidig fas.

GRUDE projektet har sin grund i  den arktiska landsbygden, och kommer därför jobba för att skapa medvetenhet för ämnen och perspektiv rörande landsbygd på Nordic Circular Arena. Målet med vårat deltagande i arenan är att fungera som en språngbräda för folk som jobbar med cirkulär ekonomi i den arktiska landsbygden. Här, kan du söka kunskap eller att få en överblick av gröna initiativ i regionen eller till och med ta del av vad de jobbar med, starta en diskussion eller ge input. Vi tror att Nordic Cirular Arena är den perfekta platsen för detta!

Nordic Circular Arena är gratis att använda och är en samarbetsplattform där alla kan bidra till att uppdatera med nyheter, event, idéer, diskussioner och projekt rörande cirkulär ekonomi i regionen. Nordic Circular Hotspot vill att alla ska hjälpa att fylla plattformen med innehåll och börja samarbeta. På detta sätt kan vi förhoppningsvis accelerera övergången till en cirkulär ekonomi i Norden. 

GRUDE nätverket erbjuder flera verktyg till våra medlemmar: 
– Kom i kontakt! GRUDE nätverket är en språngbräda till större nätverkande i Nordic Circular Arena.
– Samla information och kunskap från hela Norden till ett ämne du jobbar med eller är intresserad av, på kunskapsdatabasen som är tillgänglig i Arenan.
– Dela planerade event (Webbinarium, workshops, konferanser) i Nordic Circular Arena för att rekrytera deltagare.
– Är du i idéfasen av ett projekt? Använd forumen i nyhetsflödet för att testa uttalanden eller starta en diskussion.

Anslut er till Nordic Circular Arena och GRUDE nätverket här: https://nordiccirculararena.com/topics/25225


Bloggtext av: 
Elin Bergman, COO Cradlenet/Co-founder & Managing Partner Nordic Circular Hotspot
Kine Jakobsen, SINTEF Nord/GRUDE project

Karolina Sevä – samisk företagare i Jokkmokk

Karolina Sevä är en samisk företagare boende i Jokkmokk som arbetar med duodji, traditionellt samiskt hantverk. Vi får följa henne en dag ut i skogen där hon hämtar sälgbark som ska användas till att garva renskinn, som hon sedan ska sy med.

En varm sommardag, den 1 juli, besökte vi den samiska företagaren Karolina Sevä i Jokkmokk. Karolina kommer ursprungligen ifrån Kiruna men bor nu i Jokkmokk tillsammans med sin familj. Hon jobbar med duodji,traditionellt samiskt hantverk, och vi får följa med henne ut i skogen för att hämta sälgbark. 


Hon hittar passande terräng där det växer sälg, väljer ut några späda träd och med varsam hand så klipper hon ner de hon tänkt ta barken från. Hon sänder ett tyst tack till naturen. Hon berättar att det är bäst att ta barken från träden i början på sommaren, när träden savar. Då går det enkelt att skala bort barken, som hon sedan torkar och maler innan hon kokar upp det med lättsaltat vatten. Barkvattnet används sen för att garva avhårade renskinn med. En process som med sin garvsyra inte bara ger en vacker färg på skinnet, utan även mjukhet och hållbarhet. En gammal traditionell kunskap, som hon lärt sig av sin áhkku, mormor, och i sin tur tänker lära ut till sina döttrar när de blir gamla nog och till kommande generationer. 


Man kan även använda bark från andra trädslag eller blanda lite olika sorters bark, men Karolina följer sin mormors instruktioner på hur man ska garva och mjukgöra skinnen, något som hon i sin tur lärt sig från generationerna före henne. Var familj kan ha sitt eget individuella sätt att garva skinnen, så som med allt annat. 


Karolina berättar att det samiska sätter är att man alltid endast tar det man behöver och aldrig mer, och med varsamhet och respekt för naturen. ”På det sättet är hela den här processen cirkulär, ekologisk, lokal och hållbar.”

Att bereda sina egna renskinn är en del som hör till den traditionella duodji för samerna och processen är hållbar och cirkulär redan från renen. När man slaktar djuret så ser man till att ta tillvara på allting, ytterst lite går till spillo. Hudarna kan man antingen torka eller avhåra för att använda som råhudar eller garva för att mjukgöra till sömnad. Det mesta går att tillaga och äta, det övriga används till duodji. 

Karolina tar fram ett garvat renskinn, sk. Sisti på nordsamiska, som hon redan har fullföljt hela processen med. Hon har avhårat, plockat barken och kokat den, garvat renskinnet i barkvattnet och sedan mjukgjort det. Allt för hand i många timmars jobb, men med resultatet framför sig så kan man inte tvivla på huruvida det är värt det eller inte. Skinnet är mjukt och lent, och har en härlig doft av bark. Karolina berättar att det är stor skillnad mellan ett maskingarvat renskinn och ett som är garvat för hand både i känslan och lukten. Just detta renskinn ska hon sy gáfeseahkat, kaffepåsar, av. 

Hon visar en som hon håller på att sy och berättar att just kaffepåsen är en produkt som använts under lång tid, och som man fortsätter använda dagligen än idag. 
Hållbarheten är livslång, det som är sytt av handgarvat renskinn slits och färgas mörkare naturligt med tiden. Allt är nedbrytbart och giftfritt bestående endast naturliga material, därför – tillsammans med det faktum att man endast tar det man behöver, inget mer från naturen, gör att det är väldigt svårt att se historiska spår efter samer ute i skog och fjäll. Ett sätt att leva i symbios med naturen, på det absolut hållbaraste sättet. 

Tack Karolina för att du delade med dig!

Återvinningscentralen i Jokkmokk & butiken Återvinsten

Magnus Vannar är renhållningsansvarig för Jokkmokks kommun och jobbar bland annat på Återvinningscentralen där de under våren 2021 startat upp en återbruksbutik. Den 30 juni tar han emot oss och visar upp butiken och berättar om hans arbete.

31 maj öppnade butiken Återvinsten, en återbruksbutik i Jokkmokk vid Återvinningscentralen. Allt man ser där är återbrukat: skylten och till och med namnet, interiören och självklart produkterna. Mottagandet har varit bra i Jokkmokk och första veckan sålde de för ca 20.000 kr. Produkter som skulle slängas och som nu får ett fortsatt liv och som inte kostar mer än en symbolisk summa i butiken. Hela tanken är att få tillbaka de produkter som är i gott användbart skick på marknaden igen, så de kan fortsätta användas istället för att kasseras. Produkterna klassas och kollas igenom av personalen innan man väljer att sälja de vidare i butiken, för att säkerhetsställa att det kommer tillbaka fungerande produkter i hemmen. 
Magnus berättar att visionen är att man hellre ska komma till sådana här butiker och kunna handla något återbrukat av god kvalité, istället för att konsumera något nyproducerat hela tiden. På så sätt kan vi minska vår påverkan på planeten. ”Vi vill vara ett steg i att förhindra att man åker och köper en ny jordspade som sedan går sönder efter en användning, utan att man hellre kommer hit och köper en återbruksspade med gammal gedigen metall som hållit i 50 år och säkert kommer hålla i 50 år till.”

Magnus berättar att det inte varit helt lätt att få fram en återbruksbutik som har sin grund i återvinningsstationen, på grund av regelverk som begränsar. Men han betonar tyngden i att om man börjar se möjligheter istället för begränsningar kan man göra ganska mycket, trots att man har begränsat med resurser.

Jokkmokks kommun har en målbild att bli riktigt bra på renhållning med möjligheter för återbruk och cirkulära kretslopp för alla.

Tack Magnus för att vi fick besöka er!

Följ @AVCJokkmokk på Facebook

Jokkmokk – Sveriges renaste kommun!?

Calle på Plockenad

Efter en särskilt skräpig promenad bestämde sig Calle, 4 år, och hans mamma Maria för att starta initiativet och Facebookgruppen ”Plockenader i Jokkmokks kommun”. Sedan juni 2020 är närmare 200 personer i kommunen engagerade i gruppen – och många tar också med barnen och plockar skräp. Här berättar Maria om skräpplockarrörelsen som hon och Calle startat.

Calle och jag plockar ofta skräp men detta var en särskilt skräpig promenad och Calle frågade varför människor slänger skräp och vad vi kan göra för att skydda naturen och djuren, något som vi ofta pratar om. Vi kom överens om att vi behöver bli fler som samarbetar kring detta. Vi startade gruppen ”Plockenader i Jokkmokks kommun”. En plockenad är en promenad där man plockar skräp. Du kan plocka var, när och hur du vill. Vissa springer på sina rundor, andra rider, skidar eller åker skridskor. Vissa föredrar sällskap och vissa går själva. Vi har även turen att våra lokala företagare vill stötta detta viktiga arbete genom att sponsra gruppen med fina gåvor, som vi lottar ut en gång i månaden bland de som har plockat och delat inlägg i facebook-gruppen. De som inte har facebook får ringa mig och meddela att de plockar eller skriva upp sig på listor som hänger på olika platser i kommunen.

Sedan starten i juni 2020 har det plockats oerhört mycket skräp i vår kommun. Folk har fyllt sopsäckar och hela släpvagnar för att sedan fraktat stora lass med skräp till ÅVC för återvinning. Vi har fått rapporter från flera olika håll om att människor uppmärksammat att det har blivit renare runt om i kommunen. Men vi kan inte slappna av, för det fylls tyvärr på, vilket vi märker under våra dagliga hundplockenader. Men totalt sett så ser vi markant skillnad. Tack vare Gatukontoret och ÅVC Jokkmokk som arbetar hårt och målmedvetet för att minska nedskräpningen så har vi kommit en bra bit på vägen med att förändra attityderna kring detta och därigenom minskas nedskräpningen. Dessutom finns det en hel del människor som plockar i det tysta, som inte är medlemmar i gruppen och som har gjort det i många år. Alla inblandade är planetskötare och vardagshjältar! Jag vill också särskilt tacka ÅVC som bidragit med ”plockenad-kit” i form av reflexvästar, soppåsar och käppar från gatukontoret. De har även lovat oss att ta hand om stort och svårhanterligt skräp som vi i gruppen hittar.

Det finns många goda anledningar till att inte skräpa ner men de fyra viktigaste är enligt Maria:

1. Skräpet skadar djuren.
Aliminiumburkar som hamnar på åkrar strimlas sönder vid skörden, hamnar sedan i fodret och kan skada kor allvarligt. Glassplitter skadar både vilda och tama djur. Plast som hamnar i vattendrag och hav orsakar stort lidande då djuren tror att plasten är mat, tänk bara på alla djur som simmar runt med magarna fulla av plast och som sedan svälter ihjäl, eller alla de som trasslar in sig i plasten. I våra hav flyter det runt mer än 150 miljoner ton plast och en del forskare varnar för att det år 2050 kommer att finnas mer plast än fisk i våra hav och att 99% av alla sjöfåglar kommer att ha ätit plast. (källa: Håll Sverige rent).

2. Skräpet skadar naturen.
Ta fimpen som exempel, enligt Håll Sverige rent slängs det ca 1 miljard fimpar på gator och torg i Sverige varje år. Snus kommer på andra plats i nedskräpningsstatistiken. Fimparna slinker lätt ner i dagvattenbrunnar och vidare ut i havet. Cigarettfiltret är gjort av en slags plast där tobakens farliga ämnen fastnar – bland annat kadium som även finns i snus och batterier – och som är farligt för naturen. Plasten bryts inte ner i naturen, och den innehåller dessutom farliga kemikalier som sönderdelas till mikroplast – som kanske aldrig försvinner. Glas har en nedbrytningstid på 1 miljon år och en ölburk kan ta upp till 500 år på sig att brytas ner, för att nämna några exempel.

3. Skräp leder till otrygghet.
Skräp föder mer skräp och som sedan följs av skadegörelse och klotter. Allt detta leder till otrygghet, enligt flera studier. Människor uppfattar det som ok att slänga skräp på en redan nedskräpad plats, ta bara ”soptippen” som upptäcktes vid Vaimat och som ÅVC gjorde ett hästjobb med att röja upp. Det är skattebetalarna som får betala för detta.

4. Skräpet kostar pengar.
Sveriges kommuner betalar mer än 2 miljarder kronor per år för att städa upp skräp som hamnat på fel plats. Magnus Vannar på ÅVC Jokkmokk berättade i en intervju att en av skräpsaneringarna här i kommunen kostade 200 000 kr, då de bland annat var tvungna att ta in maskiner. Vi kan spara mycket pengar; dels genom att kostnaden för att plocka skräpet minskar men framförallt så sparas kostnaden för allt material som kan återvinnas och bli till nya saker – istället för skräp. Sedan tillkommer alla kostnader som man kanske inte tänker på: kostnader för skadegörelse, otrygghet och skador på djur och natur.

Vi ville starta en motreaktion mot all uppgivenhet gällande klimatet, miljön och framtiden. Genom att plocka skräp så blir vi mer uppmärksamma på naturen och intresset att värna den ökar per automatik. Vi blir handlingskraftiga planetskötare istället för inaktiva dysterkvistar! Vi är noga med att inte se det som att vi plockar upp efter andra – det är dränerande och negativt. Istället ser vi det som att vi avlastar och hjälper naturen för varje skräp vi avlägsnar. Det är givande och positivt – vilket gör att vi orkar fortsätta med detta arbete kontinuerligt.

Vi är tacksamma och glada för alla som plockar. Medlemsantalet i gruppen har ökat snabbt, nu är vi närmare 200 personer i gruppen plus alla barn som följer med sina föräldrar och plockar (men som inte har facebook).

Event som vi har genomfört är ju dels när ni i GRUDE-projektet bjöd in oss att vara med under Framtidsveckan (ett event som gick av stapeln v.40 2020). Vi blev kontaktade av Rickard Mattsson och Ida Jansson som ville samarbeta – därigenom arrangerades en gemensam plockenad i Jokkmokk med projektet Friskvård och föreningsliv i samarbete med Lapplands lärcentra och Naturskyddsföreningen. Calle och jag blev även inbjudna till Vuollerimskolan för att prata om skräpets konsekvenser och efter det plockade hela skolan massor med skräp under Framtidsveckan (v.40)!

Vill man starta något liknande som plockenadgruppen i sin egen kommun eller by så är det lätt att skapa en grupp på facebook där alla intresserade kan gå med och dela inspiration, goda ideer och olika plockenader. Det är bra om någon håller i trådarna men skräpplockare är engagerade människor som sköter det mesta på egen hand. Liknande initiativ har nyligen startat i Harads, tack vare inspiration från denna grupp och initiativtagaren Karin Sandling.

Maria och Calle välkomnar fler samarbeten, bra ideer och olika initiativ. Tillsammans ska vi se till att uppfylla målet vi satte den första juni 2020; ”Jokkmokk – Sveriges renaste kommun”, säger Maria.


Tack för er tid och ert inspirerande arbete Maria och Calle! Jag hoppas att många fler blir inspirerade av denna text och hakar på.

Bloggpost av
Amanda Mannervik
Strukturum

Intervju med Symbios of Sweden, Louise Mattsson

Startupen Symbios of Sweden startade ur att grundaren Louise Mattsson såg ett behov av kompetens när det gäller att mappa företags resurser och flöden, för att bättre kunna sammankoppla dem med varandra och på så sätt arbeta mer resurseffektivt.

Louise har arbetat för bl.a. RISE och Älvsbyns kommun med Interreg-projektet Arctiq DC som handlar just om att mappa resurser i området. Förutom att fortsatt arbeta med projektet har Louise nu startat det egna företaget Symbios of Sweden där hon bl.a. utför mappning och analyser åt företag. Louise beskriver det som ett väldigt nytt fält som hon gett sig in i, där det fortfarande är få verksamma aktörer – men behoven är stora. Digitaliseringen ger en skjuts på vägen åt hållbarheten tycker hon eftersom den möjliggör att nå ut till fler.

Läs blogginlägget I sin helhet (på engelska) här.

Grundaren Louise Mattsson

Linda Isaksson, glasbruket Heta Hyttan i Piteå

Heta Hyttan är ett traditionellt glasbruk i Piteå (Norrbotten) men dess ägare och grundare Linda Isaksson är långt ifrån traditionell i sitt entreprenörskap. Här berättar Linda om sin företagsresa och sin strävan efter hållbarhet i alla aspekter – och att hon återanvänder 8 ton glas per år!

Vill du berätta lite om företaget?
Det är ett traditionellt glasbruk med genuina arbetsmetoder och spännande upplevelser som riktar sig till företag, privatpersoner och turism. Jag har en bakgrund i det gamla anrika glasbruket Orrefors när produktionen där ännu var manuell. Idag är majoriteten av glasindustrin automatiserad. Mitt glasbruk är ett historiskt levande museum med tillverkning i modern tappning och stor kreativitet. Hållbarhet är en självklarhet och återvinning ett grundkoncept i glasframställningen.

Hur arbetar du med företagets hållbara omställning?
Viktigast har varit att ta sig an den stora energiförbrukningen som en smältugn har. Förr användes i huvudsak gasoldrivna ugnar för att nå önskad temperatur. Jag bytte till elugnar så fort det var möjligt, faktiskt redan 2010. Grön el var en självklarhet. Efterhand har det hållbara tänket smugit sig in i mer eller mindre alla delar av verksamheten, från emballage till inredning och affärsidéer.

Hur tycker du att din bransch generellt tar sig an hållbarhetsomställningen?
Tidigt på 2000-talet förbjöds bly i det svenska glaset. Flera stora glasbruk hade dispens fram till 2010.  Även om glasråvaran numera är miljövänlig och giftfri är fortfarande nedbrytningstiden en miljon år. Jag har alltid återvunnit andras glasbrukssopor i produktionen. Kristallglaset inom industrin är inte återvinningsbart utan hamnar på sopberget. Varför ska jag bidra till att skapa nytt glas när jag kan återvinna det redan tillverkade? Glasets klarhet fick bli lägre prioriterat för den cirkulära processens skull. Jag återvinner 8 ton glas per år som används i min produktion.

Vad är dina största hinder för att bli mer hållbar?
Mitt geografiska läge gör att jag måste verka på en större marknad och skicka många produkter. Frakterna är en ofrånkomlig del i mitt företags långsiktiga överlevnad, men också en utmaning ur miljösynpunkt.

Vad tycker du talar för den cirkulära omställningen? Finns det några positiva bieffekter?
Utöver att man bidrar till en mer hållbar värld så får man samverka med lokala aktörer och leverantörer. Det bidrar till en mer trivsam lokal marknad och spännande samarbeten. Dessutom sparar man mycket pengar!

Finns det någon kunskap eller information som skulle hjälpa dig på vägen?
Man får alltid hålla sig uppdaterad. Just nu händer det mycket och alla företag är mer eller mindre inne på spåret att bli mer hållbara. Det sätter press och ger effekt.

Har du något samarbete med offentlig sektor?
Region, länsstyrelse och kommuner driver många projekt med hållbarhetsutveckling som tema. Inte minst de digitala utrymmena kan vara ett bra insteg på en hållbar marknad.

Har du några internationella samarbeten idag? Är det något du är intresserad av?
I min bransch är leverantörerna spridda globalt. Det finns mycket kunskap, men tyvärr också ofta en språkbarriär som försvårar samarbeten.

Vad tror du att andra företag som liknar ditt skulle behöva för att bli mer hållbara?
Energianalyser är en bra början för att få ner höga fasta kostnader i många branscher. När dessa medel frigörs kan digitala satsningar vara en god idé. Slutligen ska kunden med på tåget i marknadsföringen. Hållbara produkter och tjänster är efterfrågade idag.

Vad skulle behövas för att få företag som ditt involverade i ett projekt som GRUDE?
En förståelse för att det cirkulära för oss närmare varandra och gynnar oss alla. Det gör just vårt samhälle mer attraktivt och till en bättre plats att rota sig på!

Något annat du vill skicka med?
Var inte rädd för att ge dig in i det hållbara affärstänket. Många är rädd för kritik och att de mindre miljövänliga delarna av verksamheten ska ifrågasättas och kanske t.o.m. hela företaget ratas. Det är inget företag som kan vara 100% hållbart. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något!

Några av Lindas verk.
Glasbruket Heta Hyttan.

Tack för dina kloka ord och din tid Linda och lycka till framöver!

Läs mer om Heta Hyttan och se produkterna här.

Blogg av
Amanda Mannervik
Strukturum, Jokkmokk

Interview with Wiebke Reim

We had a chat with Doctor in Entrepreneurship and Innovation at Luleå University of Technology (Sweden), Wiebke Reim.

Hi Wiebke! You where on of our highly appreciated keynote speakers during our latest Camp ”MORE FROM LESS – making rural arctic sidestreams more profitable” – what are your key take aways from the event?
It was a great event and it is so nice to see that there is such a big interest in these questions that are about circular economy and especially rural arctic side streams that also is of major interest in our research. It was also great to hear about all the fantastic examples and great initiatives that are already ongoing here in the arctic region.

You seem to be involved in many projects related to Circular Economy and Circular Business Models, how come you find that field so interesting and urgent?
Business and also research has previous mainly been focusing on corporate social responsibility (CSR) where companies should do good thinks for the society and the environment in addition to their normal business. But with the logic of circular economy and circular business models it is possible to achieve economic, social and environmental benefits simultaneously and I think that that is necessary in order to convince that majority of companies to engage in the transition to a more sustainable business.

At the Greennovation Camp you presented the SYMBIOMA-project, could you tell us a little more about it and what you have learned so far?
Symbioma is funded by the Northern Periphery and Arctic (NPA) Program and together with researchers and companies from Finland, Sweden, Norway and Ireland we want to improve the valorization of industrial food waste. We have seen large differences between the countries of how the utilization of food waste is organized. The partner countries have much to learn from each other and there is a huge potential to collaborate. We are also developing a technology innovation platform (TIP) at www.symbioma.eu where you can identify possibilities for valorization of the food waste that your company is producing. The project is very exiting and has created a lot of attention which shows that side streams need to be better utilized.

In the event you presented a few business cases that you have worked with in the project, is there something that you would like to highlight?
It is fantastic to see all the innovative companies that turn challenges into solutions, and it is important to communicate these good examples to other companies and to facilitate collaboration.

Image

Is it possible for other companies to be involved in the project if they find it interesting?
Yes, of course. They can contact me (wiebke.reim@ltu.se) for more information and we are looking for companies that have good processes and technologies to make use of their side streams in food production and those that would like to improve the handling of their side/waste streams.

In 2019 your doctoral thesis won a price as “the best thesis of the year” by Vattenfall. Could you give a short summary of what it says and why you think it’s so accurate right now?
My thesis was about the implementation of new business models with a particular focus on risk management and collaboration. The knowledge from the thesis is now used to work with circular business models where the collaboration with other actors is a major factor for the success. In addition, only with a well-developed business model it will be possible to achieve the goal of the circular economy by creating economic, social, and environmental benefits simultaneously.

If you where to predict the soon future in business modeling – what do you see?
I see that business models need to become better in accounting for collaborations and partnerships where the business model also goes beyond the own company boundaries. I also see that we need to become better in highlighting the environmental and social value that a business model is creating and capturing. In addition, it is important to communicate that the business model components of value creation, value delivery and value capture need to be aligned and that changes in one component also will have an impact on the other components.

Anything else you would like to add?
It was a great experience to be part of the Greenovation Camp and I look forward to future events and activities from the Grude community.

Thank you for taking time Wiebke and good luck in all your future projects!

Public Sector Facilitating Circular Economy

Summary of Group Discussion 1

In the group session of the 3rd Greennovation camp we had an opportunity to hear two exiting case studies that were linked to circular economy in public sector.

Inga Hermann:
Inga Hermann from Luleå University of Technology presented a case about black water and urine diversion systems for nutrient recovery from wastewater. System aims for more efficient recovery and reuse of valuable nutrients. Nowadays, volumes of water that must be treated are massive, as feces and urine are mixed with large amount of clean water. Simultaneously, nutrients from wastewater sludges are underutilized in food or feed production.

Rethinking the black water treatment, for example utilizing source separation and small-scale treatment systems, promotes the transition toward circular economy. Reusing of nutrients from household wastewaters would cover majority of the need for food production for corresponding population. In addition, CO2-emissions per ton of nutrient is less that in chemical fertilizers, and processing can also produce energy e.g. as a form of biogas.

Sanna Tyni:
Sanna Tyni’s case presentation was about a development project called LTKT 2.0 which aims for reinforcement of circular economy activities in Lapland. Circular economy is acknowledged to be important concept also for Lapland and project continues the work for developing the knowledge and networks further, both in public and private sector. One output of the project is to design a circular economy roadmap for Lapland.

Discussion:
After the case presentations we focused on a question of how public sector could act as an enabler for circular economy.

One important action is raising the awareness: communities haven’t necessarily considered how to handle and enhance the nutrient recycling. At least in the wastewater treatment sector also guidance and financial support from the government was recommended, as well as, demands for nutrient recovery, not only nutrient removal.

Communities should also utilize more actively participatory methods i.e. involve citizens to the decision making, as in the example of Ii municipality in the previous Greennovation Camp. It was reminded that municipalities are different to each other and everyone has to work on finding the best suitable methods for themselves, even though possibilities of solid business models for the municipalities were also under discussion. Public sector can act as an enabler for many everyday things. Making it possible to use local food products and local resources, increases the livelihood and vitality in the area.

Blog post by:
Satu Ervasti
The Natural Resources Instute
Finland

Circular Business Innovations from the Northern Arctic Areas

Greennovation Camp flyer

Summary of Greennovation Camp Keynote Speakers

The third virtual Greennovation Camp in the Interreg Nord-project GRUDE was held on Tuesday 9 Feb 2021. The focus of the event was on the utilization of sidestreams in rural Arctic areas and the day was kicked off by three keynote speakers from all of the three countries collaborating in the GRUDE project: Norway, Sweden and Finland.

This blog text will sum up the most interesting points in the keynote presentations. In case you would like to dig deeper into circular business models or the role of public sector in facilitating circular economy, check out the following links to our other blog posts about the Greennovation Camp group discussions where the participants presented several inspiring cases about these topics!

Group discussion 1: Public Sector Facilitating Circular Economy
Group discussion 2: Circular Business Models


Wiebke Reim: Circular Business Models and the Business Ecosystem – The Valorization of Food Waste

Wiebke Reim from Luleå University of Technology introduced us the Symbioma project. The objective of the project is to establish a circular economy related Technology Innovation Platform (TIP) which would boost eco-innovation in the Northern Arctic area by identifying new products from sidestreams, adopting new business models and forming resource efficient value chains.

In creating a more sustainable, circular economy Wiebke emphasized the importance of rethinking the values that businesses are based on. She also presented some great examples of circular business models, one of them being a piloting carried out in cooperation with Botten Vikens brewery.

In this experiment spent grain was used for cultivation of mealworms for chicken farms. In addition to reducing waste, the mealworms use up the water, naturally in the spent grain, so it can be further utilized as an odourless fertilizer. Furthermore, using mealworms as chicken food, offers a locally produced, sustainable option for soya.

According to Wiebke the implementation of circular business models requires:

  1. Understanding the need for transformation and rethinking the company’s core values
  2. Identifying current resource streams and potential for change
  3. Finding suitable partners and technology in the business ecosystem
  4. Understanding that circularity can look very different and everyone can contribute.

Reetta Nivala: Growth by Recycling

Reeta Nivala works as a Business Development Manager in the company Honkajoki Oy which is Finland’s leading processor of animal by-products. The goal of Honkajoki is to reduce, reuse and recycle waste produced by slaughterhouses and meat-cutting plants. At Honkajoki the waste is processed into organic raw materials that can be used for animal and fish feed, pet food, fertilizer, cosmetics industries, chemicals, as well as, fuel and biodiesel.

Reeta explained that only approx. 34 % of a cow is consumed as a part of the human diet in the Western countries whereas the rest of the animal (consisting of fat, bones, inner organs, intestinal content, etc.) is typically considered only as waste.

In addition to reducing waste and enhancing circular economy, the utilization of animal by-products has many other benefits. Firstly, the materials processed at Honkajoki are easily traceable across the industry which makes them safe to use. Secondly, the thorough utilization of by-products effectively prevents diseases from spreading, and finally, adds value to the meat production value chain.

Jan Gabor: World Class Green Industrial Park

Jan Gabor works with property development in Mo Industrial Park, which is the largest energy recycling project that the Norwegian Research Council has ever issued. There are 114 companies located in the Industrial Park and their industry sectors vary from metal and material as the largest sector to oil, gas and energy sector, food and chemical sector, as well as, industry clusters.

The main objectives of the project are:

  1. to reduce specific energy use by 20-30% and
  2. to reduce greenhouse gas emissions by 10%

Jan also presented several specific initiatives which are a part of the Industrial Park project. These initiatives aim to model and optimize integrated energy systems in industrial parks. For example, in a project called CO2 HUB Nordland, Mo industrial park has worked with several large Norwegian companies from different sectors and helped them capture their CO2 off-gas. After capturing the CO2,it is either permanently stored in old oil deposits in the seabed in the Northern Sea or used in production of new products.

There is also a plan to establish an electrolysis production plant in Mo industrial park where hydrogen and CO2 could be combined as methanol which works as a carbon-neutral, synthetic option for gasoline. According to Jan, transitioning to use methanol or other types of e-fuels would mean up to 94 % reduction in CO2 emissions.

If you’re interested in circular economy and would like to learn more, please join us in the next Greennovation Camp on 11 May 2021. Our theme for next time will be Sustainable Tourism.

We’ll be posting more info soon on our Facebook page and local Facebook group: GRUDE Community Jokkmokk

Hoping to see you in May! 😊

Blogpost by:
Henna Kukkonen,
Lapland University of Applied Sciences
Finland

Circular Business Models – summary from Group Session

The third Virtual Greennovation Camp in the Interreg Nord-project GRUDE was held Tuesday Feb 9th, focusing on the utilization of side streams in rural Arctic areas. In one of the group sessions after lunch, where the overall theme was Circular Business Models, several interesting, current issues and cases were addressed by the participants. 

Louise Mattson, Älvsbyn Municipality (Sweden)used to work for the research institute RISE in Luleå but now works at Älvsbyn Municipality in an EU-funded project called Arctic DC. The project focuses on industrial symbiosis, using the waste heat (up to 40 %!) from data centers. Northern Sweden’s cold conditions are a perfect fit for data centers. In the project at RISE Louise was part of installing a bunker that draw the waste heat to driving up mealworms in the bunker. The mealworms themselves could be used in example for nutrition to chicken whilst their waste has proved to be a good fertilizer for tomatoes. It is possible to visit the container and have a look! It was hard to find entrepreneurs to take over now that the project funding is ending but Louise says she still have some ideas and she has also seen examples here in Norrbotten on startups working with similar ideas. She also gave us a tip that a data center in Boden is installing a greenhouse that will use the waste heat from the center. 

Wisdom Kanda, Linköping University (Sweden), presented his newly started 4-year FORMAS-project about Business Ecosystems and Start-ups developing Circular Business Models. The project is based on the idea that there is a knowledge gap between the new circular businesses and the business support systems that needs to be bridged. Wisdom got the question from a participant – “What does a company need to able to call itself circular?”, to which he responded that that is an important question and something he will keep in mind for the project. If you are a company with a circular business model or part of the business support system and eager to learn more – get in touch! 

Inger Pedersen, North Sweden Energy Agency/Sustainable Business Bridge (Sweden), carries out a variety of projects focused on sustainability. One new project in the portfolio is Sustainable Business Bridge where they will match companies with underutilized side streams with entrepreneurs who wants to make business out of it. Does your company struggle with becoming more resource efficient? Inger and her team help companies present their “problem” and find potential suppliers who can find solutions, or researchers that can help. Read more here.   

Maja Blomquist, SMICE/SNIUS and the Circular Business Model Canvas (Sweden), emphasized how important it is with the border crossing cooperation. In the recently finished SMICE-project they had Norway and Trøndelag as partners and Maja stated that it was absolutely important to speed up the process, see new trends and deepen the knowledge. She also stated that TRUST is an important factor when introducing something “new”. In SMICE they focused a lot on the innovation support system but also on changes at a policy- and regional level, in example working with the regional development strategy. One concrete result from the project is that they helped the Swedish Agency for Economical and Regional Growth (Tillväxtverket) to develop a Circular Business Model Canvas, a circular business modeling tool. Download the circular business model canvas for free here.   

It is evident that Circular Business Modeling is not the issue of one sector, all sectors that have the knowledge and experience must help to promote the shift and close the knowledge gap – no matter if you are an entrepreneur, business developer or researcher!

Blogpost by:
Amanda Mannervik, Strukturum (Se)
Grethe Lilleng, SINTEF (No)