Blog (sv) Archives - GRUDE project

Cirkulär studieresa i norra Sverige, del 3 av 3

Dagen började med en genomgång av ”norrlands första återbruksgalleria”, Re:store Höga Kusten i centrala Härnösand, av projektledaren Linda Lundberg. Matnyttigt om vägval kring partners och cirkulära affärsmodeller. Upphandlingar, kassasystem och utval av produkter som kan få nytt liv och säljas igen. En av tankarna i Härnösand är att företagarna som vill börja sälja på Re:store ska ha enkelt och relativt riskfritt att komma igång med försäljning då de inte behöver ta risken att binda upp sig på ett långt och dyrt hyreskontrakt. Det pratades också om entreprenörsanda och hur den kan stöttas för att bli starkare på en ort. Efter lunch hos nystartade Smulans inne i Re:Store, som tar om hand svinnfrukt och -grönt från Ica Maxi, hoppade deltagarna på bussen mot Umeå.

På nedre plan i MVG-gallerian i centrala Umeå, växer återbruksgallerian Revolt fram. Cathrin Sandström med kollegor från företagsfränjaren Coompanion delade med sig av processen fram till den fysiska gallerian samt digitala delen i projektet. Vi avslutade besöket i Umeå med middag på Gotthards krog som bjöd på säsongens lokala råvaror. Innan kaffet fick vi lyssna till Liv Öberg, som berättade om sitt arbete med att driva på cirkulär ekonomi i Umeå Kommun.

Sedan började den rätt långa (och lite vemodiga – tråkigt att skiljas åt just när man lärt känna varandra!) hemfärden mot Jokkmokk, Luleå och Gällivare. Summeringen verkade vara att denna resa har varit rik på lärdomar inom företagssymbios, cirkularitet, återbruk och samtidigt fylld av god mat och trevligt sällskap.

Insikten av att intresset i norr är stort för cirkularitet och återbruk m.m. har varit otroligt inspirerande. Trots att denna bussresan tog slut och deltagarna skingrades åt varsitt håll i augustimörkret så har resan egentligen bara börjat för var och en av oss och våra respektive organisationer!

Blogg och foto: Carl-Johan Utsi

Läs mer om studieresan här:
Del 1
Del 2

Cirkulär studieresa i norra Sverige, del 2 av 3

Efter en god natts sömn i hjärtat av Jämtland och en lugn frukost gick GRUDE-gänget vidare till knutpunkten Cnen i centrala Östersund. Lämnade av ett gäng för workshopen ”Rusta dig och ditt företag med cirkulära kunskaper” (för den som blir nyfiken ges workshopen digitalt vid flera tillfällen. Läs mer och anmäl dig här).

Ett gäng gick sedan vidare till Gomorron Östersund och fick först en föreläsning av nestorn i besöksnäringens utmaningar, Per-Ivar Persson, om Södra Årefjällen och Vision 2030 var ämnet. Sedan kom Lisa Esseen och berättade om Östersund kommuns arbete med omställningsarbetet som t.ex. Kretsloppspark. Anna Gutke Bergqvist, också Östersunds kommun, fortsatte sedan om återbruk av byggmaterial. Frukt och gott kaffe höll deltagarnas fokus på max genom hela passet.

Anna Bylund, Rework Åre Inderöy fortsatte sedan och pratade om Åre kommuns behov av att snabba på de olika omställningsprocesserna. Projektet är ett Interregprojekt och ska bl.a. skapa ökad sysselsättning genom utvecklad cirkulär ekonomi. Linda Kalkan gav sedan en massa exempel på olika mera praktiska återbrukslösningar som Åre kommun arbetat med. Hannele Lanner, utvecklingsstrateg med passion för social hållbarhet berättade om Östersunds kommuns förstudie inom, återigen, cirkulära omställningen men med fokus på besöks- och upplevelsebaserade näringar.

Hela gruppen möttes upp för en välbehövlig (vegansk) lunch på restaurang Hamngatan 12 som givetvis arbetar med att minimera matsvinn. Alla möbler i restaurangen är resultat av återbruk och går att köpa.

Energiske Emil Eklöv på Gomorron Östersund visade deltagarna runt i Gomorrons lokaler för coworking och berättade även om vikten av en involverad och förändringsdrivande hyresvärd. Anna Rex, analytiker på Remote Lab tog vid och berättade mer om forskningen som bedrivs, om framtidens sätt att arbeta.

Det maxade programmet fortsatte i Remote Labs mysiga konferenslokal. Karin och Bert-Ola Bångman berättade om Projekt Kaxås. Projektet går ut på att skapa förutsättningar för unga familjer som vill göra en livsstilsförändring, t.ex. flytt från stad till land. Otrolig utveckling från utdöende by till ”tätort”!

Sen raskt in i bussen mot Sundsvall, mer exakt Birsta City och Circuit. På bussen fortsatte samtalen om allt deltagarna lärt sig och några fler deltagarpresentationer. Centrumledaren Jill Hallström mötte upp och gav en inblick i Circuits nya cirkulära vardag (reparation, uthyrning, loppis m.m.) mitt i ett klassiskt köpcentrum – och avslöjade dessutom att detta bara är början av detta nya koncept!

Efter att själva ha fått bekanta sig med de olika deltagande företagen i Circuit satte sig ett gäng trötta deltagare i bussen igen och lotsades säkert till hotellet i Härnösand.

Blogg och foto: Carl-Johan Utsi

Läs mer om studieresan här:
Del 1
Del 3

Cirkulär studieresa i norra Sverige, del 1 av 3

Vi startade från ett soligt Jokkmokk med Amanda som reseledare och Tomas som chaufför. 20 ivriga deltagare mestadels från Jokkmokk men även från Luleå och Gällivare. Efter korta introduktioner från alla med på resan blev det besök och kafferast på Moskosel Creative Lab. En spännande rundvandring av grundarna Gonçalo Marques och Linda Remahl där vi bland annat fick kika på de återbrukade stugorna för residens och workation som började ta form bakom den gamla skolan. Efter denna injektion av nya perspektiv och utmanande tankar kring kreativ utveckling i glesbygden så fortsatte resan mot Storuman. Lappland Deli bjöd på lunch och sedan gick vi över vägen till den jeanstygsälskande Anita Stenmark som driver Handkraft & Återbruk. Efter lunch så fortsatte Tobias Jansson sin SYMBIOS-workshop på bussen. Han gav exempel kring hur företag kan tjäna pengar på vad andra slänger. Tobias utmanade deltagarna inom cirkulär ekonomi och idéer väcktes om symbios mellan de lokala verksamheterna. 45-an har sällan känts så kort och innan vi visste ordet av så var vi framme vid hotellet i Östersund/Staare. Middag med lokala smaker på Norra Station var den perfekta avslutningen på en händelserik första GRUDE-dag.

Blogg och foton av Carl-Johan Utsi

Läs mer om studieresan här:
Del 2
Del 3

Jokkmokksföretag tränade i cirkulär affärsutveckling

De fyra Jokkmokksföretagen Mathantverket i Vuollerim, Food by Jokkmokk, Peace & Quiet Hotel samt Jokkmokks Log har genomgått en pilot av workshopserien Bärkraftiga företag under våren 2022.

”Workshopserien är ett sätt att omsätta kunskap från två av våra pågående projekt, GRUDE-Green Rural Economy samt Develoop, i praktiken.” säger Amanda Mannervik, projektledare för InterregNord-projektet GRUDE på näringslivsbolaget Strukturum.

Under workshopserien har de deltagande företagen fått lära sig om cirkulär ekonomi och cirkulära affärsmodeller, jämställdhet som förutsättning för hållbarhet med mera. Parallellt med träffarna har företagsrepresentanterna själva jobbat aktivt med sin egen affärsutveckling.

Samtliga företag har inför workshopseriens start fått göra en resurskartläggning i sina egna företag, med hjälp av en extern expert, för att identifiera underutnyttjade resurser som kan ligga till grund för nya cirkulära affärer.

Ett exempel på konkret resultat av workshopserien är att ett företag som idag betalar för att göra sig av med en restprodukt har identifierat nya möjliga och lönsamma affärer av densamma och nu har påbörjat ett utvecklingsarbete för att realisera dessa affärer. I utvärderingen som gjordes framkom att samtliga deltagare skulle rekommendera workshopserien till andra företag.

Såhär tyckte deltagarna själva om sin medverkan i workshopserien:

”Nya idéer om samverkan, idéer om nya samarbeten och utveckling plus idéer om nya kunder och förpackningar!”

”Fått inblick och upptäckt hur vi kan utvecklas!”

”Modell vi kommer att jobba vidare med”

”Samverkan mellan företag är jätteviktigt”

”Positivt att fördjupa sitt lokala nätverk”

Symbios, Sveriges nya miljardindustri

Industriell symbios, att tjäna pengar på det andra slänger, är framtidens sätt att göra affärer i den cirkulära ekonomin. Utmaningarna under covid, kriget i Ukraina och klimatkrisen skapar brist på energi, vatten och material. Det gör den här metoden mer aktuell än någonsin. I boken Symbios visar Emma Dalväg och Tobias Jansson exempel på företag som går före och skapar lönsamma affärer av det som tidigare blivit över.

Symbios är den första boken på svenska om industriell symbios, hur avfall och överskott från ett
företag blir en resurs för ett annat företag. Med grund i forskning och erfarenheter från
verkligheten introducerar boken samtidens stora affär: att skapa affärer på allt det som blir över.
Industriell symbios hjälper oss att skapa en cirkulär ekonomi och ger både ekonomiska fördelar
och minskad belastning på miljön.
I danska Kalundborg samverkar tolv företag genom att utbyta överskott av vatten, energi och
material med varandra. Bland företagen finns några av Danmarks största industriföretag.
Tillsammans sparar de årligen 28 miljoner dollar, 3,5 miljoner ton dricksvatten och 635 000 ton
koldioxidutsläpp – en siffra som motsvarar 63 000 varv runt jorden i bil. Detta är ett av många
exempel i boken som visar att industriell symbios är lönsamt och händer här och nu.– Industriell symbios är en viktig del av den framtida cirkulära ekonomin där näringslivet skapar
värde inom planetens gränser, säger Emma Dalväg, affärsutvecklare på Coest och en av
författarna till boken Symbios.
Sotenäs kommun i Bohuslän är ett svenskt exempel som lyfts fram i boken. Med inspiration från
Kalundborg blir en stor mängd avfall och överskott idag nya resurser, allt från fiskrens och
processvatten till fiskeredskap och plast från havet. Resultatet gör det möjligt att spara 60000
ton koldioxidutsläpp per år och 164 miljoner kronor årligen i minskade avfallskostnader för
fiskberedningsnäringen, samtidigt som nya företag etableras och arbetstillfällen skapas.
– I den omtumlande tid vi lever i med pandemin, kriget i Ukraina och
andra geopolitiska utmaningar är boken Symbios ytterst aktuell.
Brutna leverantörskedjor och stigande priser på råvaror och energi gör
att samverkan i symbiosform är både logiskt och nödvändigt, säger
Tobias Jansson, expert på cirkulär ekonomi och en av författarna till
boken.
Industriell symbios är inspirerat av hur organismer i naturen samverkar på ömsesidigt
fördelaktiga sätt. Överfört till mänskliga industriella system handlar det om att skapa kopplingar
mellan företag och andra verksamheter som gör att avfall eller överskott från en verksamhet blir
resurser för en annan. Industriell symbios är ett kraftfullt verktyg för att snabbt minska vårt
resursanvändande, skapa ökad lönsamhet hos företag och utveckla näringslivet i våra
kommuner.
Boken Symbios – om hur avfall blir resurser i den cirkulära ekonomin släpptes i slutet av maj 2022. Det är en lättillgänglig introduktion till området som genom inspirerande exempel visar hur industriell symbios är ett skalbart koncept som existerar här och nu. Boken ger bakgrundsfakta och begrepp, och bidrar
med praktisk kunskap om vilka roller som kan ingå i en symbios, nycklar till en lyckad etablering
och möjliga affärsupplägg. Bland de industriella symbioser och företag som intervjuats för
boken finns Kalundborg Symbiosis, Sotenäs Symbioscenter, Lantmännen Agroetanol, Eon:s
framtidssatsning Ectogrid, Gårdsfisk och The Waste Transformers.

Kontakta författarna:
Emma Dalväg, Coest – emma (at) coest.se
Tobias Jansson, CircularEconomy.se – tobias(at)circulareconomy.se

Läs mer på bokensymbios.se

Hållbarhet ur ett perspektiv av renen – Del 3

I denna tredje och sista del av Jannie Staffanssons bloggserie om hållbarhet ur ett perspektiv av renen vill hon få oss att landa i helhetsbilden.

Så.

Tillbaks till hållbarhet då.

Jag frågar mig själv: Vad är det absolut viktigaste att ni läsare får med er?

Jag landar i: Helhetsbilden.

För att jag ska kunna se vad som är hållbart- «Vad som är bäst för renen»- så måste jag vara väl informerad och ta beslut baserat på den bästa tillgängliga informationen, utan att låta drivas av pengar. Både klimatforskare och FNs klimatpanel säger att den kunskapen kommer från både forskning och urfolkskunskap.

Men hur gör jag då det? Det enkla sättet är att slaviskt följa de senaste forskarrönen för att utbilda mig. Lyssna på nyheterna från omvärlden för att se trådarna hur allt hänger samman. Att världen är gränslös. Sen kommer den svåra biten. Urfolkskunskapen. Vara observant på naturen. Hur hon mår, hur hon svarar. Lyssna till dem som lever sina dagar utomhus. Ställa frågor. Att själv ta sig ut. Du är en del av det gränslösa.

Nedtecknar vilken dag jag såg den första snösparven. När visade sälgen sin första knopp. Kom ihåg att plocka granskotten! På vissa platser kommer de senare. Under promenaden lägger jag märke till var jag kan hitta ytliga raka rötter. Gamla murkna träd, mycket vätska. Glöm inte att göra den där rotflaskan till saltet så det inte alltid klumpas ihop. Måste leta en ny plats för att hitta skohöet. Den förra har torkat igen och de tillhörande platsnamnen är nu avverkningar på. Hon har övergivit de platserna. Vilket straff till oss. Lukten av snömögel känner jag igen. Men hur smakar laven under frisk snö? Hur såg levern ut på den där matrenen jag tog och var höll tjädrarna till i fjol? Låter maten tysta munnen. Varför drömmer jag om älgen? När flyttade svanarna för två år sen? Hur många gånger snodde vinden igår? Omöjligt att navigera i skogen. Få nu se hur mycket vatten sjön har kvar. De säger att man kan spå i fiskens mage. Vet inte riktigt hur. Säkert är det en speciell fisk man får under året. Men det kan ju inte vara den första fisken på hösten, för den ska ju vattnet ha tillbaks. Den är inte vår.

Jag saltar varsamt ned köttet som sinom tid ska hängas att torka. Lägger det tätt tätt i tunnan. Trätunnor är bäst. Plast funkar. Men smaken her vika. Ingen luft får komma in, blir det mycket rum kvar i tunnan tar jag lungorna för att täcka. Annars mellangärdet. Båda lufttäta. Nere i Dalarna kan man torka på en gång efter saltningens månad. Men här i Jåhkkåmåhke röker man köttet först. Luften är mycket fuktigare. Kanske ändras också det en dag.

Urfolkskunskap är både informerande, praktiserande, observerande och svarande. Lika föränderlig som naturen. Det är ett och samma.

Att leva hållbart och att kunna ta hållbara beslut Ä R I N T E E N K E L T

Men det är heller inte meningen.

För i ärlighetens namn- när har den enkla vägen i livet varit den bästa för alla?

Måste man ta beslut som är bästa för alla?
Jo. Det måste man. För vi svarar allt mot naturen. Valutan vi betalar med är oss själva. Vår självkänsla. Vårt inre mående.

Jag är övertygad om att så länge vi tar beslut- i allt vi gör- välinformerat. Baserat på både forskning och urfolkskunskap, med en förståelse för hur världen ser ut idag- så är vi på rätt väg.

Till sist vill jag säga. Urfolks ungdomar- Följ spåren av de äldre, hjälp går att finna hos våra nu levande äldre. Visst finns det stunder var det känns som att vår kunskap fallit i glömska. Nog kan det vara så. Men kunskapen finns i i naturen. Hon har den kvar. Vi måste lära oss att lyssna pånytt.

Vad drömmer du.
Vars ger du tillbaka?

Bloggtext av Jannie Staffansson
Bilder: Privata

Hållbarhet ur ett perspektiv av renen – Del 2

Del två av tre i Jannie Staffanssons bloggserie för GRUDE-projektet.

När världens media rapporterar om hur hårt klimatförändringarna slår mot urfolken så är det ofta med orden : ”The most vulnerable”. ”De mest sårbara”. Det kan ibland låta som att urfolk är svaga. Att renen är hjälplös. Att det är därför är vi så utsatta.. och behöver hjälp. I mina ögon så handlar det om att media och andra inte förstår urfolkskunskap eller urfolkens världssyn. Att vårat mående speglar naturens. När naturen är sjuk blir vi sjuka.

Men varken naturen, renen eller urfolk står handfallna inför ett förändrat klimat. Vi är specialister. Vi har lärt oss att överleva i områden som annars hade varit svåra för andra att leva i. Jag skulle inte ha samma chans som saemie att överleva i Amazonas regnskogar. Samma lilla chans skulle min vän Hindou från Mbroro folket i Chad ha här i Saepmi. Hon som är van vid öken och inte alls kan sy skor av renskinn. Jag som inte alls vet hur man hittar vatten med hjälp av en ko men kan läsa storm på stjärnorna. Urfolk har alltid anpassat sig. Men det som händer i dagens klimatförändring händer alldeles för snabbt för att vi kroppsligt ska kunna förändra våra inre eller yttre system i samma takt.

Vaja med kalv i snöigt landskap. Foto: Jannie Staffansson

Är det inte helt otroligt egentligen. Mitt i stormiga vintern kan man hitta ett så pass stort däggdjur som renen högt uppe på fjälltopparna. Ibland kommer jag på mig själv att tänka. ”Vad sjutton hittar de för mat där uppe”. Naturligt så hade renen önskat att få färdas från kust till kust under årets cykel. Spendera vintern nere i skogarna grävandes efter lav på marken och vid rikliga vindar kunna äta den hänglav som kastas ned åt henne. Om hon råkar bli kvar till fjälls om vintern så kommer hon gå från sten till sten som blottas av den hårda vind. Där knaprar hon i sig laven som vuxit på stenen. Jag tänker att det är det närmsta man kan komma att äta sten.

I vårt klimat finns det inte en uppsjö av en specifik växt, ört eller lav. Det finns inte överflöd. Det finns lite av flera. Så renen har blivit specialist på det- äta lite av flera. Hon kan äta en knopp av en växt, men lämnar stammen och bladen. En annan gillar hon rötterna på och ibland tar hon nästan hela växten. Men rycker aldrig upp rötterna. Vissa blommor smakar hon gärna och när svamparna kommer så är det fest. Hon äter lite här, äter lite där. Från 250 olika växter knaprar hon. Aldrig allt och vandrar alltid vidare. Slutar aldrig gå. Var hon betar göder hon marken. Hon bibehåller ett öppet landskap som andra dour trivs i. I hennes fotspår kommer fåglar, örter och andra väsen. Hon är en del av det ekosystem som hon själv är beroende av.

Det är vad vi kan lära oss av Renens hushållning. Vandra alltid vidare. Ät lite av allt. Ta aldrig rubbet. Bli aldrig helt och fullt inriktade på bara en art. Var en allätare, ät det som ingen annan äter. Nu tänker ni- men sa hon inte just att renen var en speciallist?

Jo. Det är hon. En speciallist inom hennes arealer- hon har lyckats utveckla sin kropp att leva i en miljö var det inte finns många andra djur som kan konkurrera med hennes kost. Eller är stora nog för att stöta bort henne från området. För att möjliggöra det så behöver hon frångå att vara en speciallist. Hon går över till att vara en finsmakare beroende på säsong och område.

Lite som de råd man får när man ska börja spara pengar i aktier. ”Sprid ut dina risker inom olika branscher”. Så gör också renen med sin kost året om.

Hon har så mycket att lära oss om hur man lever hållbart. Sunt. Och som en god medborgare.

Att leva sunt har också gjort att hon gör oss sunda.

Renens goda kosthållning har gjort att hennes muskler innehåller omega 3 fettsyror. Vilket varken nöt, fläsk, får eller kyckling har. Till och med renens blod är räddare av liv. Det innehåller mängder av c-vitamin, om man inte tillagar det. C-vitamin är viktigt att få i sig om man inte vill få sjukdomen skörbjugg. Att få i sig c-vitamin under sommarhalvåret är inte svårt. Det finns i mängder av växter. Men i ett landskap som täcks länge av snö så kan det bli en utmaning. Endel urfolk som lever i Sibirien är helt beroende av renens blod för att kunna överleva.

Att härma naturen gör oss till överlevare. Hållbara. Alltid i rörelse. Inte lämnandes spår. Men lämnar föda till andra som kommer efter oss.

Bloggtext av Jannie Staffansson, Jokkmokk
Foton: Jannie Staffansson

Snötäckt fjällandskap. Foto: Jannie Staffansson

Hållbarhet ur ett perspektiv av renen – Del 1

Jannie Staffansson i Jokkmokk skriver i denna bloggserie á tre delar om hållbarhet ur ett perspektiv av renen. Detta är den första delen.

I denna tid av klimatkris och den stora art-döden, så har det visat sig att urfolkens kunskap världen över är av väsentlig vikt. Det sa senast FN:s mellanstatliga klimatpanel (IPCC) när de släppte sin nyaste rapport om världens situation ur ett klimatperspektiv. Rapporten släpptes i februari i år och man kan kort säga att världens ledare inte lyckats med att ta till de kraftfulla åtgärder som behövs för att skydda livet på jorden.

För några år sedan gjorde Världsbanken en studie som visade att 80 % av världens biodiversitet ligger på urfolkens marker.. och urfolken utgör bara 5 % av världens alla människor. Jag skulle säga att urfolken har lyckats långt mycket bättre än världsledarna. Vad är det då som urfolken gjort annorlunda än storsamhället- om vi kallar icke- urfolk så. Jag tänkte att jag skulle försöka ge en liten lättare förklaring till urfolkskunskap och vår världssyn. Vad är det som gör renen till en sån viktig spelare i Arktis?

Men först ska jag presentera mig. Jannie Staffansson heter jag och bor i Forshällan vid Purkijaur med min livspartner och våra djur. Jag kommer inte härifrån utan jag är från Eajra (Idre) i södra Saepmie, Dalarna. Jag växte upp med renen nära i livet och lever fortfarande med den, fast nu här i Tuorpon sameby. Renen har präglat mig. Jag har sen liten fått höra meningen ”Vi gör det som är bäst för renen” från folk i samebyn. Renskötare, de äldre och andra samer som kanske inte direkt varit aktiva i renskötseln, men alla med samma mening. Vi gör det som är bäst för renen. Med den har jag vandrat livet.

Kanske det svåraste med den guidningen är att renen inte kan tala. Hon kan uttryckligen inte säga ja eller nej, eller vad annat hon behöver eller föredrar. Däremot kan hon kommunicera. Om du lär dig att lyssna. Att lära sig lyssna tar år, för en del ett helt liv. Det är svårt. En genväg är att fråga dem som är äldre om vad renen gillar, för de kanske har lärt sig att lyssna. Oftast berättar inte äldre samer på en gång svaret på din fråga. De kan visa, eller utmana dig att tänka själv via en berättelse om något annat eller en glimt i blicken. Som ett nyfiket barn blev jag ofta irriterad över hur svårt det Ibland var att få svar. Jag var ju fostrad i den svenska skolan var det alltid gavs rätt svar på frågor varje gång jag räckte upp min hand. Svaren glömde jag ofta snabbt bort och det sägs att man måste få det upprepat tre gånger för att man ska minnas. När jag tids nog listade ut svaren från min åemie aajjas (bortgångna farfar) läxor så behövde jag aldrig fråga igen. I den processen av tankeverksamhet så lärde jag mig också massa andra saker. Att vara observant, att fundera själv, att tänka och att se sammanhang. Att lyssna.

Bloggtext av Jannie Staffansson. Foton privata.

rhdr

Norra Sverige bubblar av cirkulär handlingskraft

Den 1 mars bjöd Cradlenet Norr in till en träff om vad som är på gång inom cirkulär ekonomi i norra Sverige. Och vi kunde snabbt konstatera att det är mycket! Bara under 2022 kommer flera nya satsningar leda till konkret och storskalig cirkulär omställning i norr.

Det görs enorma satsningar på grön industri i norra Sverige – och med dem kommer stora investeringar i infrastruktur och samhällsservice. Satsningar på elektrifiering, fossilfri produktion och cirkulära industriprocesser gör norra Sverige till en föregångare i klimatomställningen. Och det är inte bara industrin som är drivande. Det pågår också en mängd initiativ för cirkulär omställning för mindre företag, företag inom tjänstesektorn, inom kulturbranschen och offentlig sektor. Här följer ett axplock av exempel.

Renewcell: för en cirkulär modeindustri
Ett av företagen som bidrar till den cirkulära omställningen är Renewcell. Företagets kommunikationschef, Nora Eslander, var gäst hos Cradlenet och berättade om företagets ambitioner och aktuella satsningar. Renewcell är ett snabbt växande sustaintech-företag som har en process för att återvinna cellulosan i bomullstextil till en dissolving-massa, Circulose®, som används för att producera nya kläder. I sommar startar de världens största kemiska textilåtervinning i ett före detta pappersbruk på Ortviken i Sundsvall, en anläggning som drivs av 100% förnybar energi och har kapacitet att återvinna 120 000 ton textil varje år.

Modeindustrin, som den ser ut idag, har en stor negativ inverkan på klimatet. Nora exemplifierade med att det behövs 10 000 liter vatten för att producera ett par jeans, 35% av mikroplaster i haven kommer från polyesterkläder och bara 1% av alla kläder cirkuleras för att bli kläder på nytt. Det finns alltså stora klimatvinster med en cirkulär modeindustri.

Renewcells fibermassa Circulose® har redan använts i kollektioner av globala varumärken som H&M och Levi’s – och efterfrågan ökar. Men, även om det finns extremt mycket textilavfall i världen, så är logistiken en utmaning.

Det vanliga är att den som vill bli av med uttjänta kläder och textilier får betala för att någon ska ta hand om det, men Renewcell har istället valt att betala sina leverantörer för att på så sätt bygga en långsiktigt hållbar infrastruktur för sortering och insamling där de kan säkerställa en stabil tillgång till råmaterial av hög kvalitet.

För att få in tillräckligt stora volymer samarbetar företaget med insamlare som till exempel Beyond Retro och Myrorna och tar bland annat hjälp av företaget Sysav för sortering. Och enligt den cirkulära principen om att behålla värde så länge som möjligt, tar de bara emot kläder och textil som inte kan säljas eller användas på annat sätt än som råmaterial till återvinning.

Med den nya världsunika anläggningen i Sundsvall är Renewcell ett exempel på en grön industri som enligt Regeringen gör att norra Sverige kan ”bli ledande i den klimatomställning som är på gång i hela världen och inom alla sektorer”.

Kunskapslyft för cirkulär affärsutveckling
Men den cirkulära omställningen sker, som sagt, inte bara inom industrin. Över hela norra Sverige sker flera initiativ för att hjälpa små och medelstora företag att ställa om. Några satsningar riktar sig direkt till företag medan andra riktar sig till affärsrådgivare och företagsutvecklare. Detta är några aktuella projekt som presenterades av Cradlenet Norr:

CEBANS står för Circular Economy Business Accelerator Northern Sweden och drivs av företaget Esam tillsammans med North Sweden Cleantech och Umeå kommuns näringslivskontor. Inom ramen för projektet får både affärsutvecklare och företag coaching i att framtidssäkra företagen med hjälp av cirkulära affärsmodeller under ett års tid. Företag från hela norra Sverige är välkomna att anmäla sig genom att höra av sig till Esam, läs mer på https://esam.se/esam-tjanster/hallbarhetskommunikation/

SVID driver projektet Response tillsammans med Region Jämtland Härjedalen och Södertälje Science Park för att ”stärka kapacitet och förmåga hos företag i att praktiskt utveckla egna cirkulära produkter, affärsmodeller och tjänster”. Projektet ska undersöka möjligheter med en digital plattform för cirkulär handel med restflöden i regionen samt erbjuda kompetenslyft där företag i regionen får expertkunskap om hållbara metoder och affärsmodeller baserat på cirkulär design. Kompetenslyftet startar under hösten 2022. https://svid.se/vad-vi-gor/projekt/response/mer-om-response/

Arena samisk näringslivsutveckling har startat en kunskapskampanj om samiskt företagande riktad till näringslivsfrämjare och finansiärer för att ”visa vägen i att skapa hållbarhet”. I en intervju med Utveckla Norrbotten säger projektledaren Erika Unnes så här:
– De traditionella näringarna har utvecklats i samklang med naturen. Vi lär oss att inte ta mer än vi behöver och att det ska finnas kvar till kommande generationer. Därför kan samiska värderingar och kunskap visa vägen i att skapa hållbarhet i den samhällsomvandling som sker på grund av klimatkrisen.Projektet kan följas på https://sv-se.facebook.com/valljeforetagsutveckling/

På näringslivsbolaget Strukturum i Jokkmokks kommun pågår en pilotomgång med en affärsutvecklingsserie för små- och medelstora företag med fokus på cirkulär affärsmodellering. Piloten kommer att vara klar och redovisas i maj.

I Östersunds kommun pågår en förstudie om hållbar tillväxt med fokus på att förstå kunskapsläget och behoven av stöd och rådgivning i den cirkulära omställningen hos företag inom besöks- och upplevelsenäringen. Även detta projekt kommer att redovisas under våren.

Cirkulär handel
Under 2022 ser också (minst) två kommersiella återbrukssatsningar dagens ljus: På Köpmangatan i centrala Härnösand öppnar under våren Re:Store Höga kusten, en galleria där allt som säljs är återbrukat, återanvänt eller hållbart producerat. I Boden kommer återbrukade produkter säljas i vanliga butiker från och med hösten genom en satsning där kommunen kommer att samla in återbrukade produkter och leverera ut till butiker där produkterna presenteras och säljs sida vid sida med nyproducerade varor.

Detta är bara några exempel av allt som händer inom cirkulär omställning i norra Sverige. Långt mycket mer är på gång och mycket har redan hunnit finnas på plats under lång tid. Cirkulär ekonomi håller sakta men säkert på att bli det nya normala och kanske har vi särskilt bra förutsättningar för cirkulär omställning just här i norr där vi har god tillgång på fossilfri energi, närhet till den natur som vi så innerligt vill bevara och djup kunskap om hur vi kan ta vara på våra resurser och leva i samklang med allt annat levande.

Cradlenet Norr är ett lokalt nätverk inom den nationella organisationen Cradlenet som arbetar för att accelerera omställningen till cirkulär ekonomi. Cradlenet Norr har digitala träffar ungefär fyra gånger per år och riktar sig till alla som är intresserade av cirkulär ekonomi i norra Sverige (ungefär norr om Gävle). Varje träff har ett särskilt tema och stor vikt läggs vid att mötas och utbyta erfarenheter med varandra. Vill du bli inbjuden till träffarna med Cradlenet Norr? Anmäl ditt intresse till sofia@cradlenet.se

Green Transition – Greennovation Camp 29/03/2022

GRUDE – Green Rural Economy är inne på sitt sista år och den 29e mars arrangeras projektets sjätte och sista digitala Greennovation Camp. Detta event bjuder på en spännande mix av talare som berättar om cirkulära affärsidéer, foodtech-lösningar för glesbygden, cirkulär affärsutveckling, regional utvecklingsstrategi, att leda cirkulära designprocesser – med mera! Eventet är digitalt och du får Zoom-länken när du registrerat dig (se länk nedan).
Scrolla ned för att läsa mer och ladda ned PDF-inbjudan:

Ladda ned PDF-inbjudan här:Ladda ned

Anmäl dig till eventet här!

FRÅGOR & KONTAKT
Amanda Mannervik, Strukturum näringslivsutveckling i Jokkmokk, amanda.mannervik@strukturum.se

SOCIALA MEDIER
Bli en del av vårt nätverk på Nordic Circular Arena: https:/n o rdic.hivebrite.com/topics/25225
Följ projektet på Facebook https:/ /www.facebook.com /grudeproject

…och våra regionala grupper!

GRUDE yhteisö LAPPI: https:/www.facebook.com/groups/191857642034080
GRUDE Nord-Norge: https:/www.facebook.com/groups/382740529310168
GRUDE Community Jokkmokk: https:/www.facebook.com/groups/grudejokkmokk